Jag är inte arg!

Inte för att mamma knöt fast mej i stolen hos mormor, inte för att brorsan knuffa på så att jag gick i golvet och fick blod i munnen och fläskläpp heller, men annars lite allmänt är jag arg... Eller frustrerad. Jag vill fram och upp! Upp trappan, upp på stolar, in i skåpen och helt enkelt framåt. Men jag får inte klättra och jag får rent allmänt inte som jag vill. Är det konstigt att jag blir arg?

Fast när kusin och faster var här idag så visade jag min allra soligaste sida.... Och sen när dom hade åkt...hehehe